Det höll inte. Tio vilodagar blev det allt som allt innan jag körde igång efter halsflussen. Och nog kändes allting ändå någorlunda i sin ordning, åtminstone i tre dagar. Sedan hände något. Jag kände mig hängig på fredagen igen och bestämde mig för att vila en dag. På lördagen gav jag mig ut på en 9-milare på cykeln. Med 35 km/h i snitt var det helt godkänt men backarna sög och jag hostade en hel del de gånger jag stannade till för att dubbelkolla vägen. Söndagen ägnade jag åt lite simning på morgonen och ett försökt att springa runt Finjasjön. Under löpturen blev det tydligt att allt inte var i sin ordning. Jag har vilat sedan dess (fram till igår, dvs en vecka ungefär) och nu insett att Kalmar är ett omöjligt mål. Otur. Det är andra voltan av ihållande sjukdom bara i år, två hela månader av träningsuppehåll sammanlagt. Det är svårt att inte ta det direkt personligt. Frustrationen och ilskan griper tag även om det är lätt att förstå att dylika tankemönster hjälper föga. Det handlar trots allt bara om lite träning och en tävling och får man leva så kommer det fler och det är egentligen ingen katastrof. Men det är surt icke desto mindre. Hur som helst. Nya mål. Svarta blixten kan inte stå oprövad. Det blir ett annat, något senare placerat, lopp. Närmare bestämt Tjörn triathlon. Halva distansen. Jag vill vinna motionsklassen. Det torde innebära att jag måste genomföra loppet på en 4:30 ungefär.
Ergo: från och med denna post handlar bloggen om att genomföra en halv ironman ganska snabbt. Distanserna på Tjörn är 1900m simning, 87km cykel och 21km löpning.
Simning:
Det hade varit en dröm att ta simningen på 30 minuter, men det kan bli svårt när man är en så pass usel simmare som jag är. En mer realistisk tid är kanske 40 minuter men det faktum att jag är tekniskt dålig kan också innebära att det är förhållandevis lätt att göra betydande förbättringar med en relativt sett liten träningsinsats. Så kanske 35 minuter. Fokus kommer bli på teknik vad gäller simningen. Distansen är så pass kort att det inte kommer att krävas i princip några distanspass alls.
Cykling:
Utgångspunken för cykeletappen är en medelhastighet på minst 35 km/h. Till min hjälp har jag en Cervélo modell "P2" med ett par högprofilfälgar på (det kommer en post på ämnet inom kort) samt en aerodynamisk hjälm, en Bell modell "Meteor II". På distanser runt 80-90 km ligger jag runt de hastigheterna när jag tränar, även utan hjälm och högprofilhjul. Det är således på sin plats med ett mer ambitiöst mål. Kanske en tid på runt 2:15 över de 87 kilometrarna är just precis ett sådant mål. En sådan tid kan man åstadkomma genom att i snitt cykla 38,7 km/h. Det är oerhört fort (även om det finns de som ligger en god bit över den hastigheten med). Med träning inriktad på att höja hastigheten något samt all utrustning kan det vara möjligt. Man får också betänka att träning i princip alltid innebär en del stopp vilket tenderar att sinka medelhastigheterna något. 38,7 är kanske för snabbt men det är bra att ha en uppsättning mål och detta är det övre målet, det lägre är att snitta minst 35.
Löpning:
Detta är min starka gren även om jag har haft problem detta år och inte riktigt kommit igång. Planen blir dock att även här fokusera något mer på just fart. I vanliga fall springer jag en halvmara på träning på runt 1:30 så det vill jag givetvis uppnå åtminstone. Ett mer ambitiöst mål ligger någonstans inom intervallet 1:20-1:25. Det betyder ett tempo på mellan 3:49 och 4:03 minuter per kilometer. Det senare verkar klart rimligt givet att formen är på plats. Det föregående kanske blir svårt, i synnerhet med tanke på att tiden för förberedelser är i knappaste laget.
Så med utgångspunkt från mina växlingstider från Kalmar, 7 minuter tror jag allt som allt, så är det bara att addera. 30m + 2h 15m + 1h 20m + 7m = 4h 12m. Det är givetvis en helt orealistisk tid men plus fem minuter per gren hamnar vi plötsligt inom möjligheternas gräns och har ändå ett par minuter till godo. Kan man därtill förbättra växlingarna något så att marginalen blir uppåt 5 minuter så kan det nog gå givet en lysande uppladdning.
tisdag 26 juli 2011
torsdag 14 juli 2011
Frisk
Den förmodade halsflussen släppte slutligen sitt grepp i måndags. Jag gjorde faktiskt ett försök att runda Finjasjön redan på lördagen men det var ingen idé med det. Halsen började svida efter 2 kilometer så jag fick vända och lunka tillbaka. Söndagen spenderades i vånda över missad träning men följande dag kände jag mig som sagt bättre och dristade mig ut på en eftermiddagstur på cykeln på 85km samt en och en halv mil löpning senare på kvällen. Formen är fortfarande oklar. Jag hade inte med mig någon mat på cykelturen och blev således rätt slak runt kilometer nr 70. Inte så konstigt ens under ganska bra omständigheter. I förrgår var jag ute och cyklade 80km igen. Denna gång med mat. Skönt för skallen men benen hjälpte det inte. De stumnade prompt efter ett par ordentliga backar och blev sig inte riktigt lika sedan. Igår blev det bara 15km löpning. Trött, tung och dålig i magen. En fostrande runda som jag till min glädje ändå tog mig runt under Ironmantid.
Övrigt att notera är att mina fulkineshjul anlänt utan problem, inga skador och inga fel på hjulen. Dessvärre kan jag inte testa dem då däcken inte kommit än så än så länge hänger de bara på väggen och ser fina och blanka ut. Jag upptäckte också till min glädje att framhjulet, trots den höga profilen på 88mm, faktiskt är hela två hekto lättare (med däck) än de hjulen som följde med cykeln.
Övrigt att notera är att mina fulkineshjul anlänt utan problem, inga skador och inga fel på hjulen. Dessvärre kan jag inte testa dem då däcken inte kommit än så än så länge hänger de bara på väggen och ser fina och blanka ut. Jag upptäckte också till min glädje att framhjulet, trots den höga profilen på 88mm, faktiskt är hela två hekto lättare (med däck) än de hjulen som följde med cykeln.
onsdag 6 juli 2011
Nu har jag varit lite dålig i nästan en vecka. Hostan som jag trodde ebbat ut ebbade hastigt in igen och har stannat kvar. Halsen slammade igen och tidvis har jag varit väldigt trött. Det är givetvis allt annat än bra i detta läge. Jag hoppas komma igång igen i morgon så får man se sedan hur det känns efter helgen. Jag är osäker på om jag är ensam i detta men det är hålla besvikelsen stången när man känner att man håller på att bli dålig. Synfältet krymper ihop till in liten prick i vilken det mest är en själv och ens onda hals som ryms. Man, eller kanske snarare jag, blir hemskt osympatisk. Tour de France har dock fungerat som distraktion. Så har även ett par hjul jag beställt från Kina.
fredag 1 juli 2011
Äsch.
Plötsligt har jag drabbats av sjukdomssymptom. Lite ont i halsen på morgon, blir värre om jag tränar. Torrhosta hade jag med ett par dar, men det verkar ha ebbat ut. Detta är givetvis inte bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)